Småföretagare satsar allt för lite på kompetensutveckling. Det är ett problem då 99 procent av Sveriges företag är småföretag. Om de 500 000 personerna som driver företag i Sverige får nycklar som leder till att de kan jobba smartare och bli lönsammare ger det positiva effekter för hela samhället.

Småföretagare lever ofta med stor ekonomisk press och minimalt med tid och man prioriterar oftast kundleveranser, problemlösning och brandsläckning framför kompetensutveckling.

Småföretagen är samtidigt de största jobbskaparna och står också, tillsammans med sina anställda, för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna i majoriteten av Sveriges kommuner. Om de 500 000 personerna som driver företag i Sverige kan jobba

Med en väl utvald grupp diskuterade vi hur vi kan arbeta för att EU-medel använts klokt och gör skillnad för Sveriges småföretagare. 

En stor del av de pengar som Sverige får från EU består av medel från Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden, Regionalfonden (ERUF). Medel från Regionalfonden utgörs bland annat av stöd till företag, forskning, bredbandsutbyggnad och omställning till ett koldioxidsnålt samhälle. Medel från Socialfonden går huvudsakligen till aktiviteter för personer som står långt från arbetsmarknaden eller till kompetensutveckling för anställda. Regionalfonden (ERUF) har 8 miljarder kronor som ska investeras (12 miljarder i medfinansiering), medan Socialfonden har 7 miljarder för perioden 2021-27 (10 miljarder i medfinansiering).

Det handlar om stora belopp, och rätt använt kan EU-pengarna ge varaktiga effekter. Drygt 99 procent av de svenska företagen räknas som småföretag, och det är här de flesta nya jobben skapas. 

Vilka är de aktörer som har kapacitet att driva ett projekt i dag, och hur väl lyckas dessa aktörer nå ut till exempel småföretagare? Det behövs en mångfald av projektägare och samarbetspartners, men möjliggör dagens system och myndighetsutövning det?